Flytt från IVA till Avd 323
Imorses när vi kom upp till IVA möttes vi av en lite halvsur Max. Han va hungrig!!! Tur att hans mamma va så snäll och pumpade ur mjölk och tog med =) Nu såhär i början ger de honom inte så mycke mat, för att hans mage ska anpassa sig till mat igen, men det tycker inte Max om. Han vill ha mycke mat! Det känner vi igen. Dessutom, när vi kom imorses hade de dragit sonden i näsan med. Det händer mycket när inte vi är där... Han hade visst bara bråkat med den, de hade provat att mata han med flaska, vilket gick toppen (såklart) så då tog de slangen... Ingen va nog gladare än Max!
Mamma får hålla flaskan medans Max sveper!!
Max fick ligga i min famn nån timma, sen kom de upp från avd 323, redo att hämta dit Max. Så runt halv tolv så flyttade Max in på avdelningen. Gött. Där pysslades det lite med diverse inkopplingar till apparaturen och sånt, sen när klockan vart 12 fick vi avvika - lunchvila. Vi passade på att ta lunchrast, och ta lite nya tag.
Efter mat och vila fick mamma gosa med Max igen. Jag njöt som bara den, men Max blir nog lite orolig när han ska flyttas. Han gnäller lite, inte farligt, men han får nog lite ont och känner sig otrygg. Men han gosade in sig i famnen, sen mös vi bara. Efter ett par timmar på avd. kände vi magen kurra igen. så vi gick "hem" och fixade lite mat, och tvättade lite.
Och nu har vi precis kommit tillbaka från sjukhuset, där vi spenderat de senaste timmarna. Ikväll va det premiär för pappa, att få gosa med Max!
Ser lite nervös ut va?! ;)
Men inga bekymmer för Max... Han litar på att pappa håller.
Han bara njuter...
Lite väl kanske?!
Vi har hittat en sak till i entrén...
Lekterapin ställer ut en ball sjukhussäng varje dag.... Den är helt instickad!! Ascool!
Och det verkar som att ALLA barn älskar den! =)
Han e så go, bara charmar alla sköterskor! Han e verkligen söt våran goding. Det märks att han får allt mindre morfin nu, han är inte lika groggy längre. Han blir sig själv mer och mer, och vi känner igen honom bättre och bättre. Skönt, för ibland har det nästan kännts lite läskigt, när han inte riktigt varit sig själv. Men det går åt rätt håll iaf, och det är vi både glada och tacksamma för!!! Han kämpar på bra, Maxen, han är våran Hjälte!
Puss och kram! // Ida & Sebbe
Åh vad söt och fin Max är..Nu får jag snart träffa min prins..Längtar efter att få mysa med lillstänkarn oxå..Det får jag idag..Skönt attallt går så bra..Älskar er mina barn..Pussar & kramar mamsen
Heja Maxen friskt humör, snart är du hemma hos moster igen!!!! Emelie hälsar oxå hon läser om dig varje dag. Kram,Kram!!!!
Nu har vi kollat bilderna, vi sitter här på Centralen och längtar efter att få krama om er. Ni är jätteduktiga alla tre. Lyckliga Mormor som får krama om er snart. Massor av varma kramar och blöta pussar från Gammelfarmor, Lasse och Farmor. Bra att ni bloggar så vi kan vara med er litegrann iaf. Vi hörs igen snart, pussa på Max.
Jag erkänner - jag har blivit beroende. Av er blogg. Jag kan knappt vänta tills jag får läsa om hur det går för er! Det är nog för att jag vet att det inte går att ringa:)) Det är fantastiskt skönt att kunna följa med på resan, och särskilt att det går så himla bra! Jag sitter vid min dator och lipar av lycka varje gång jag läser om er (gubben och barnen undrar nog vad det är för fel på mig...)! Hoppas det fortsätter gå bra, Max är jätteduktig som kämpar på! Pussar och kramar från Tibro!
